Fångat på bild...

Mina finaste töser! Detta kallar jag syskonkärlek :D.

(Tack Elli för att du lyckades fånga detta på bild)

... kära kusse och min goding ska precis försöka svälja

en tesked kanel. Sekunden efter står de båda över vasken

och som jag sa tidigare och hade STORA problem med att göra

av med kryddan hahahahah!!

(Så fick ni en tjuvtitt på älskling också,

men bara en liten hehe)

Meet the parents!!!

Fyyyyyyyyyyyyyyyyy, va nervös jag har varit hela veckan inför ett möte. I fredags skulle jag nämligen presenteras för älsklings föräldrar. Jag ville ju verkligen att de skulle gilla denna tös som lagt vantarna på deras påg hehe. Å vet ni vad, de gillade verkligen mig och jag lika mycket dem. Härligare människor får man leta efter. Jag hade världens bästa barnvakter på hemmaplan så jag kunde prata med dem i lugn å ro. Men som jag sa till många, det kändes värre än min å hans första dejt, detta var liksom ett stort steg i vårt förhållande. Vi vill ju visa alla att vi menar allvar och då hoppas man ju att familjerna ska trivas med våra "nya".
När vi kom till deras hus bultade mitt hjärta fort å hårt och jag var ganska skakig de första minutrarna. Men sen när vi satt oss till bords och åt en jätte god middag tillsammans släppte nervositeten lite. De var verkligen jätte lätta att prata med. Godingen visade familjefoton sen medans vi drack kaffe och vi skrattade gott åt bilder på honom när han var en liten plutt hehe. Sen fick jag och älskling ligga riktigt tätt heeeela natten utanför hans föräldrars hus i deras husbil hahaha. Det var riktigt mysigt! A´s pappa skojade om att han nog skulle fälla ner stödbenen på bilen om vi skulle ligga där, den kunde ju komma i gungning och rulla iväg ner för backen hahahahaha ;).
Dagen efter ringde A sina föräldrar och ville att de skulle berätta vad de tyckte om mig. De var båda visst väldigt överrens om att jag var helt rätt för deras son :-O!! De sa så mycket fint om mig att jag tror aldrig jag fått så många komplimanger på några få meningar. Så himla glad och lättad jag blir, för jag var bara mig själv.

Igår fick jag äntligen ordning på S & E´s rum. Med 2 barn som ska dela på platsen blir det fort rörigt om man inte har lite struktur. Jag och min lillebror skruvade ihop en våningssäng till dem, med dubbelbädd där nere och enkel där uppe. Plötsligt fick de större plats att röra sig på och bättre plats till förvaring av deras MILJONER leksaker. Alla mina barn sov i den inatt när den skulle invigas hehe. Och imorse kom de på att man kunde lätt bygga sig en koja i understa sängen genom att hänga för lite lakan :).
Jag sov också gott när jag fick hålla om världens underbaraste man hela natten :D Jag älskar verkligen honom...bara så ni vet hihi ;)

Ett gott skratt fick jag också igår när jag utmanade min kusse, bror å älskling! Utmaningen var....svälj en tesked kanel om ni kan. Jag lovade dem alla 3 att det är fullständigt omöjligt hahaha, med de antog utmaningen. Jag skratta så tårarana sprutade när alla 3 hängde över vasken i köket och hostade (någon kräktes), och hinkade i sig så mycket vatten de kunde. Vad var det jag sa :D

Vem försöker spela cool?

VI E GRYMMA JU :P

(Kusse & jag)

Aj på armbågen idag. Det var halt ute i morse!!

Finns det dubbdäck till cyklar?..Då ska jag ha

så jag slipper se ut som Bambi på hal is igen.

Plåster på armbågen lindrade svedan men

hans ömma ord var bästa smärtlindringen ;).

Dagens lärdom...Cykla lugnt!!

Sprickfärdig!!!

Jag bubblar över av känslor. Nu vill jag bara att hela världen ska få veta hur mycket jag älskar honom. Skrika ut så att alla hör att nu är det han å jag! Nu pratar vi vitt och bett om varandra till våra familjen och vänner. Nu är det på riktigt. Han vill vara bara min och jag vill vara bara hans för evigt.

Allt känns som en saga.
Flicka hittar pojke på nätet, hon tycker han ser trevlig ut och gillar hans bakgrund....
pojke tycker att flickan är söt men vet inte om han är redo för något nytt...
men pojken vill träffa flickan på riktigt en dag...
flickan blir jätte nervös men glad så hon säger ja....
men pojken ställer in första dejten för att hans barn blir "sjuka"...
vad skulle flickan tro :(....
men pojken sms´ar flickan efter några veckor lite blygsamt....
han ber om ursäkt för sjuka barn och inställd dejt och VILL träffa flickan...
flickan blir så överraskad och väldigt glad igen hehe....
en sen kväll ringer pojken på flickans dörr...
flickan bjuder pojken på kaffe och de pratar hela kvällen tills det blir natt...
de kan inte slita sig från varandra det var nog kärlek vid första ögonkast...
sen den kvällen i maj har de träffats 100-tals gånger minst...
de har skickats 1000-tals sms mellan de två...
de har pratat i telefon i timmar och åter fler timmar...

Med tiden har dejtandet slutat och förhållandet har börjat. Från främlingar som var ivriga att lära känna varandra har de nu blivit bästa vänner som har otroligt mycket gemensamt. Men nu vet man också att de har olikheter som kompleterar den andra förträffligt hehe. Känslorna har förvandlats från att vara: attraktion - tycka om - kär - älska!!

Ikväll kommer min goding till mig och stannar tills imorgon. I´M SOOOOOOOOO HAPPY!!!

PS! Jag vet att bloggens innehåll nu är smörigt värre å att ni förmodligen tycker det mesta är kärlekstrams hehe, men jag kan inte låta bli...har försökt ;)

Killkompisar, e det ok?

Jag har under de senaste dagarna brottats med...nja inte problem...men en fråga. Kan jag som kvinna ha killkompisar? Jag menar när man är singel så skaffar man sig fort många nya vänner, både killar å tjejer. Jag har funnit en ny vän (manlig sådan) som jag umgås med då å då. Men hur är det när man är i ett förhållande? Är det då ok att killen har tjejkompisar och tjejen har killkompisar eller det funkar inte då? Jag är medveten om hur killar funkar. Jag vet ju inte riktigt vad min killkompis känner för mig, om han ev har förhoppningar om något mer än vänskap. Det kan jag inte veta! Men jag har iaf varit öppen och ärlig från start och sagt att jag bara vill va vänner. Och jag upplever absolut inte det som att han sitter å stöter på mig när vi dricker kaffe ihop hahaha. Vi har barn i samma ålder som gärna leker ihop så vi träffas även för deras skull. Tycker det e så härligt med killkompisar de är så raka å ärliga och jag har alltid vettiga samtal med honom.

Nu har jag ju träffat mannen som jag vill leva med i resten av mitt liv. Den stora kärleken!! Han är även min bästa vän såklart. Han går före allt och alla andra (förrutom barnen) eftersom jag vill vara med honom varje ledig stund på dygnet.

Kan man ha båda? En partner och en kompis?? Eller är det meningen att det bara ska finnas plats för EN man i ens liv åt gången?

Jag känner mig lite förvirrad och vet inte riktigt hur jag ska göra för att vara alla till lags och inte såra någon.

Försöker tänka hur jag själv vill ha det. Om jag kan acceptera att mannen jag älskar har vänninor....hmmm :/. Jag ska ju kunna lita på våra känslor för varandra och inte känna mig hotad eller svartsjuk av en annan kvinna! Kanske inte känns så kul i magen när jag känner efter, men det ska ju inte spela någon roll egentligen....eller?????????????????????

Men om jag måste välja så är valet lätt. Då säger jag farväl till min vän och kastar mig i famnen hos min älskade :D Här om dagen sa han till mig att han nu känner att han älskar mig nästan lika mycket som han älskar sina egna barn!! Om inte det är en kärleksförklaring så vet jag inte vad :O Jag är så lycklig med honom så det äventyrar jag ALDRIG!

Snälla säg vad ni tycker :)

Fairytale gone bad

Dax att ta tjuren vid hornen

Snart kommer det oundvikliga. Det som man både har väntat på men också fasat för. Precis när man börjar hitta sin plats här i livet och allt börjar funka riktigt bra... så rörs det om i grytan.
Det är ingen hemlighet att jag är ensamstående med 3 barn. Å då menar jag verkligen ENSAMSTÅENDE! Barnens pappa har inte funnits med i deras liv på nästan ett år, med undantag för ett par korta umgängen. Vi har delad vårdnad men pga av vissa tråkiga omständigheter så kan barnen inte vara med sin far.

Nu e frågan hur ska det bli? För det är bara vi = jag, mitt x och våra barn som kan bestämma hur framtiden ska se ut tillsammans! En gång i tiden bestämde sig 2 människor för att vara tillsammans, man lovade varandra evigt trohet och att älska varandra i nöd och lust. Sen bildade dessa människor en liten familj tillsammans. De välsignades med 3 friska, välskapta barn. Lyckan var total och de kunde inte önskat mer! Det var då det...men livet bjöd på lite för mycket nöd och för lite lust kan man säga :/.

Jag vet bara att jag egentligen inte vill missa en sekund av barnens liv. Jag vill finnas hos dem under alla deras medgångar OCH motgångar. Se hur de utvecklas, växer och hjälpa till att forma dem till förhoppningsvis goda männickor. Men jag vet inte om deras pappa känner samma som jag? Han verkar förvånadsvärt nöjd med att bara vara en gestalt som dyker upp i deras liv lite då & då. I begynnelsen av denna tråkiga historien så stred jag verkligen för att få ha barnen så mycket som möjligt. Till slut blev det bestämt att barnen skulle vara hos sin pappa VARANNAN HELG mot min vilja (fast de har inte ens varit det pga att deras pappa inte varit tillgänglig så det kan ju kvitta).

Frågar jag barnen idag så skulle de vilja vara hos sin pappa VARANNAN VECKA som deras kompisar gör som har skilda föräldrar. Men samtidigt har de blivit så vana vid att bo hos mig att de inte tänker på detta så mycket. När deras pappa försvann så mådde de fruktansvärt dåligt. De fick alla 3 gå igenom sina egna små kriser och jag kunde bara försöka finnas där för dem till 100 % och ge dem all trygghet och kärlek jag förmådde. Det var verkligen hjärskärande att som mamma se ens barn lida på detta viset :(. Nu har vi äntligen lyckats få balans i våra liv och fått en normalt fungerande vardag. Visst saknar barnen sin pappa, de älskar honom och önskar att de fick träffa honom mer....MEN de klarar att hantera saknaden nu och sina känslor.

Men hur ska vi egentligen ha det nu då?? Om en månad återvänder deras far till deras liv....vilket kommer påverka mitt också såklart. För barnens skull måste jag svälja, bita ihop och försöka få det här att fungera för oss alla. Det är orealistiskt att han och jag ska bli goda vänner, kunna träffas över en kopp kaffe medans våra barn leker hahaha...det kommer aldrig hända men vi måste kunna prata med varandra och diskutera saker som rör barnen utan att gå i taket, skrika och ställa till jävelskap! Barnen mår skit när de vet att vi bråkar med varandra och visar det då på olika sätt. Kan vara att den äldsta får magont och inte vill gå till skolan, den mellersta brukar få raseriutbrott och blir arg på hela världen, slår isönder saker på sitt rum om han vet att jag å hans pappa bråkar, den lilla blir som ett litet plåster på mig, gnällig och mammig skulle man kunna säga, så visar hon sitt missnöje med situationen. Men detta har jag inte sett på flera månader nu.

Men tänk om deras far inte vill klä på sig papparollen igen? Han är kanske inte så intresserad längre. Han har kanske gått vidare och har bytat ut barnen mot nya huvudrollsinnehavare i sitt liv nu. Det kan ju inte jag påverka. Jag kan bara hoppas att han älskar dem lika mycket som jag gör och att han fortfarande också vill deras bästa! Men om han bara vill gästspela i deras liv lite då å då (varannan helg på högtider osv) så får det bli så. Jag kan iaf inte tänka mig att missa mina barns liv, jag vill ha dem i mitt varje dag hela året om :). Tanken är hemsk nog på att förlora halva tiden med dem om de inte skulle bo här varannan vecka!!!!! Men för mina barn skull så hade jag gjort det, om de bad mig. För dem kan jag offra allt och lite till...bara de är lyckliga. Jag har inte ensamrätt till barnen när det ännu finns en till förälder i livet. Vi är 2 om dem.

Men frågan är ju nu vad som blir bäst? En STOR fråga har ju också varit.....har han förändrats....har han lämnat sina gamla ovanor och osunda levnadssätt bakom sig och lärt något av sina fruktansvärda misstag. För livet är till för att lära. Om han inte gjort det så blir detta ännu svårare ju. Jag kommer aldrig att spela med våra barns säkerhet!!!

ÅNGEST!

Ops!!

3 & 1/2 timme långt samtal på tel ikväll med älskling :-O!! Va inte riktigt meningen men hur slutar man prata med någon man älskar och saknar så mycket?! Nu blir det bingen direkt så man kan orka jobba imorgon. Ska på föräldramöte också imorgon kväll...det blir tufft. MEN DET GÖR INGENTING FÖR JAG E KÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄR!!


Haha tjatig jag e va ;)
God natt!

Ain´t no sunshine when he´s gone :(

Jobbigt!! Att vara utan honom en sekund är en sekund för mycket :(. Men ingen sa att det skulle vara lätt.

Kultur all night long :)

Igår var det Kulturnatt här i byn. Vi började kvällen med att kränga pizza på pizzerian. Vi saknade min äldsta dotter för hon sov över hos en kompis så vi var en nätt skara på 3 pers. Efter maten var klockan 19.00 och då traskade vi ner till en av byn skolor för att träffa min kusin. Där ställde hon ut några av sina konstverk. Duktig tjej det där med många talanger. Min farmor, farfar, faster mf fanns också där och stötta. Innan vi gick där ifrån blev det lite underhållning med någon sorts steppdans. Kul att se dessa damer i hatt å fluga köra sin moves hehe. Träffade en hel del bekanta ansikten under kvällen.

Vi gick bort till biblioteket och fick oss där en riktig stor dos av ROCK!! Ett killband spelade både sina egna och gamla goda klassiker som "Paradise City" med Guns N´ Roses tex :D. Det var fullt ös på dessa unga grabbar som tydligen varit deltagare i tv-programmet Talang på 4:an. Jag och kidsen diggade medans gamlingarna som passera hallen höll för öronen pga av den höga volymen hahaha. Frågade Simon vem han helst hade velat vara i en sån grupp, han på gitarr, killen på trummor, spela bas eller han som sjöng. Simon svarade -Han som sjöng. Å det kunde jag tänka mig för han e faktiskt duktig på att sjunga (brås på sin mor hehe).

Tror klockan var 21 när vi traskade hem till min mamma för en snabb kopp kaffe. Barnen busade med deras valp under tiden och åt lite gottis. Vi var hemma vid 22.00 och då somnade barnen DIREKT. Sen ringe min goding å vi snacka en god stund...lite över en timme tror jag hahaha. Idag kommer han hit!!! Som han sa...och jag håller med...måste få ta på varandra lite och bara vara när saknaden blir för stor. Om han inte jobbar för länge så ska jag fixa något smarrigt till oss att äta också...Lasagne kanske?

Nu kommer grannen och hans dotter snart. Barnen ska leka å vi ska snacka skit över en kopp kaffe.

Hej hopp pille s.... neeeeej så får man inte säga ju hahaha :P

Senaste nytt...

Igår blev det ett spontant besök på Cirkusen som kommit till byn :D Det är en liten cirkus som drivs av en familj som består av mamma, pappa och deras 8 barn!! Jisses 8 barn...där ligger man i lä :-O. Fast 5 blir det iaf när/om Mr Löööövly och jag slår ihopa påsarna en dag ju hahaha.Vi har börjat prata om det. Men vi har inte brottom alls. Vi har båda lite annat att hinna med först.

Men om jag ska komma tbx till vad jag pratade om...cirkusen va skoj och barnen å jag fick ett härligt avbrott på den annars lite enformiga vardagen :). Elin fick rida på en ponny också så hon var nog gladast av oss alla...min lilla djurtokiga tjej hehe.

Idag är jag hemma med min lilla tjej. Hon har en dunderförkylning och har hostat hela natten. Inte fick hon eller hon som låg brevid (blink,blink) mycket sömn inatt inte. Så denna har laddat med kaffe och försöker nu hitta städsuget ;) Fast man blir ju oftast bara sugen på sånt som inte för någon nytta med sig hehe.

Lite nya bilder tagna här å där...

Farfar trodde nästan inte sina ögon när barnbarnet visade honom sin nya tatuering!

Förstår dig farfar för jag grät när jag fick se porträttet av dig på kusses arm. Värd varenda krona och värd en plats på min fina tösabid!

Vår farfar/morfar i sina glansdagar och skäggalös hehe ;-) Så jäkla grann den gadden blev, kan inte smälta det!!

3-årskalas för Mossis (jag då) finaste systerdotter Ida. Hon har 2 kusiner som tycker det e MINST lika spännande med presentöppning :D

Kusse å jauuu - KÄRLEK!!!!

Kusse bjuder på käk och Simon kränger hehe.

Finns alltid tid för lek i vår familj :)

Veckans halvlek :)

Är inne 2 snabba sekunder å klottrar ner något i bloggen. Ska fort röjja här hemma, sen blir det utvecklingssamtal i skolan. Vill ha fint här hemma när älskling kommer :-D. Gissa om jag längtar tills ikväll, hehe. Vi har nästan på dagen dejtat i 5 månader nu. Heter nog inte att vi dejtar längre haha... vi har ju blivit ett par eller vi e tillsammans som man sa på högstadiet, tsss. Han är den finaste mannen jag någonsin lärt känna! Han e en underbar pappa till sina barn, en hårt arbetande man, han e otroligt omtänksam, han är generös, vääääldigt kärleksfull ;-), otroligt sexig å nästan omöjlig att motstå hahaha :P, rolig skit e han också som får mig att skratta jämt, han har talanger som iaf imponerat på mig. Han gör mig väldigt lycklig helt enkelt! Sen e det bara ett stort pluss att mina ungar e tokiga i honom också :-). Men vi e inte riktigt officiellt ett par än så än så länge hänger min singelstatus kvar. Men vi vet bägge vad vi vill och om det fortsätter så här så är jag VÄLDIGT OSINGEL snart ;-).

Nepp städa litta sen drar jag igen. Hoppas Skrabban blev bra på bild idag. Fotografen har varit på dagis nämligen. I morse sa hon...-Mamma idag ska jag ottogrera mig. Haha, jag trodde först hon sa tattuera mig men sen förstod jag vad hon menade."Fotografera" skulle hon säga, men det e ju JÄTTE svårt för en som blott e 3 år gammal :).

Skrabban provar sin brors stora jeans

och har tydligen haft svårt att pricka

munnen när hon åt glass :P

Tjingeling!

Natti natti...

...alla mina trogna läsare. Goa ni e :D

Idag var inte den bästa dagen i mitt liv, men det kommer fler dagar som förhoppningsvis e lite bättre än denna ;) E för trött för att blogga om denna mögdag, så jag bara ler åt eländet och tackar er som hjälpt mig idag. Det gjorde dagen så mycket lättare iaf.

PUSS!

Bästa medicinen ever!!

Här rullar tiden på som attan. Livet leker å inga stora bekymmer hänger över mig så dagarna är lätta å glädjefyllda. Godingen är bättre igen och nu hoppas vi att han slipper fler sånna här bakslag och kan få må bra istället.

Barnen hälsar på sin pappa så här är läskigt tomt och tyst här hemma. Men jag har inte behövt vara ensam så det har varit en skön tröst.

Igår blev jag upphämtad av mr Lööövly him self. Vi åkte in till lund och gick på Indisk restaurang. Avnjöt där en smarrig kycklingrätt i skenet av tända ljus och till indiska toner som spelades hehe. Sen blev det ett litet stopp i gottebutiken och sen styrde vi hem till honom. Han bor i en liten håla med ca 250 invånare hahaha. Sen blev det en kall öl i soffan framför tv´n. Mysfaktorn var HÖÖÖG och kärleken spirade ;-).

Men nu e jag hemma igen för om ett par timmar ska jag hämta mina underverk. Sen tror jag att vi ska på leklandet och roa oss någon timme i stan innan vi åker hem. Kvällen är obestämd men jag ska gosa isönder mina gullungar det vet jag iaf :-D.

Puss å kram på er! Å ha en fortsatt trevlig helg...

Sjuk av oro!!

Älskling är sjuk :(. Han e påväg till sjukhus med sin syster nu. Han mår verkligen inte bra. Hoppas de tar god hand om honom och gör min goding bättre igen. Tänker på dig hela tiden och väntar vid min telefon på att du ska ringa igen och vara ditt glada, pigga, charmiga, underbara, friska, du igen!! Och tänk inte på mig nu jag vet hur gärna du vill vara hos mig men nu måste du tänka på bara DIG så du kan kämpa mot detta tråkiga elände du dras med. Älskar dig och saknar dig massor!! Blir en jobbig väntan nu och jag tror att jag också blivit sjuk....sjuk av oro :(