Det här kommer bli en blogg som handlar allt mer om mitt dejtande tror jag, hehe. Jag har själv svårt att hänga med i svängarna! Allt går i en ryslig fart. Men jag behöver inte va rädd för att få det långtråkigt mer iaf. Min kusin sa..."Tänk om de alla visste hur många de e som jagar dig". Sötnos hon e :-). Men grejen e just de...de vet alla om att jag e singel och att jag dejtar. Tänker inte göra den tabben igen att låsa mig i tidigt skede vid EN kille å sen vänta å hoppas på att han ska höra av sig osv. Man blir bara så grymt besviken. E slut på snälla M-L nu :P. Jag tänker ta för mig mer och ha kul under tiden. Livet e till för att levas. Jag märker att jag håller på att förändras, det gör man av livets hårda skola. Jag har tuffat till mig. Vill ha ett öppet sinne och våga mer. Så länge jag är helt ärlig mot dem och inte ljuger om något så finns det inget att skämmas för. Det kan bli träffar med fika, lunch, middag eller bio, dans, en öl, filmkväll hemma eller något annat mys. Kanske när jag minst anar det så träffar armors pilar mig igen å då e det bye bye till singellivet å jag kan slå mig till ro igen med någon och artigt ta farväl av de andra. För i grund å botten så e jag e tös som bär runt på mycket kärlek som jag vill ge till "honom" som kan ge samma till mig. Jag utgår från att ni som följer bloggen tycker det e kul att ta del av mina tankar, funderingar och upplevelser kring detta? Om ni skulle tröttna på att höra om´et så kan man ju alltid låta bli att läsa ;-). Ni vet att jag alltid säger vad jag vill här.
Nu har underbara RÖRLÄGGAREN hört av sig igen. Han vill träffas nästa vecka. Han ger mig STORA fjärilar i maggen. Har ju pratat i över 2 år tror jag med sms och tel. samtal. Kan inte fatta att vi snart ska ses. Blir bara så här pirrig när jag tror att det kan hända nått under mötet med den personen. Men nu vill vi bägge få saker till att hända. Om det inte klickar på det romantiska planet så kanske vi kan trivas i varandras sällskap å bli jätte goda vänner iaf?
Har fått bild på min beundrare nu. Jo jag minns honom, hehe. Får vi se om vi tar upp kontakten igen då. Fortsättning följer...
Hörde en låt på radio som jag fått ett härligt minne till. När dess första toner spelas på den lokala puben kommer han som jag har haft en dejt med (som blev till övernattning osså haha) fram till mig. Sträcker ut sin hand å drar upp mig på dansgolvet. Sen dansar vi till denna bit (tryckare ju ;-) och sjunger tillsammans så vackert så, haha. Han å jag brukar sjunga karaoke å e bägge "musiklovers". Han viskar i mitt öra...nu ger vi byfånarna nått å snacka om å så håller han mig tätt å placerar handen på min bak, hahaha. Han gör det bara för att retas för att han vet att jag inte vill ge folk nått att snacka om. Men situationen va så oskyldig å jag skrattade bara å sa...ja alltid roar det nån :P. Ja å nu låten som skapa ögonblicket....
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar