Jag ser fram emot varje dag som kommer nu..för jag vet inte hur den ska se ut längre. Jag blir ständigt överraskad. Vågar nästan inte säga de men...jag trivs me att va singel, kan ni fatta de?? Jag känner att jag har återfått makten å slutat känna mej så maktlös. Nu kan jag få bestämma på mina villkor igen. KÄRLEKEN FINNS MEN FÅR VÄNTA TILLS JAG E REDO IGEN! Känner mej inte alls ensam längre. Finns många människor att dela stunder med om jag så vill...å de blir när jag vill ;). Börjar förstå dem som varit singlar några år nu. Kunde inte begripa varför först. Varför blev de alldrig tillsammans med någon undrade jag? Jag va själv så van vid att leva i ett förhållande att jag vantrivdes om jag skulle bli själv. Trodde att det var de livet gick ut på...hitta den man skulle leva med i alla sina dar. Nepp, tror inte på de mer. Blir nog så när man upplevt de jag gjort. Kan säkert upplevas kall ibland, men här släpps inte in någon i hjärterummet igen. De tar för lång tid och för mycket kraft till att reparera de igen när det blir krossat. Men nog släpper jag människor nära inpå för de, fast på annat vis. Närhet kan man alltid få ändå utan att blanda in några djupare känslor :). För att sammanfatta så tror jag att jag börjat tänka som en man, hahaha. Men kan dom så kan vi...utan att skämmas!!
Nu ska hon göra de hon e bäst på.....Somna på soffan ZZZZZZZZZZZZzzzz!!!

Inga kommentarer:
Skicka en kommentar