Fairytale gone bad

Dax att ta tjuren vid hornen

Snart kommer det oundvikliga. Det som man både har väntat på men också fasat för. Precis när man börjar hitta sin plats här i livet och allt börjar funka riktigt bra... så rörs det om i grytan.
Det är ingen hemlighet att jag är ensamstående med 3 barn. Å då menar jag verkligen ENSAMSTÅENDE! Barnens pappa har inte funnits med i deras liv på nästan ett år, med undantag för ett par korta umgängen. Vi har delad vårdnad men pga av vissa tråkiga omständigheter så kan barnen inte vara med sin far.

Nu e frågan hur ska det bli? För det är bara vi = jag, mitt x och våra barn som kan bestämma hur framtiden ska se ut tillsammans! En gång i tiden bestämde sig 2 människor för att vara tillsammans, man lovade varandra evigt trohet och att älska varandra i nöd och lust. Sen bildade dessa människor en liten familj tillsammans. De välsignades med 3 friska, välskapta barn. Lyckan var total och de kunde inte önskat mer! Det var då det...men livet bjöd på lite för mycket nöd och för lite lust kan man säga :/.

Jag vet bara att jag egentligen inte vill missa en sekund av barnens liv. Jag vill finnas hos dem under alla deras medgångar OCH motgångar. Se hur de utvecklas, växer och hjälpa till att forma dem till förhoppningsvis goda männickor. Men jag vet inte om deras pappa känner samma som jag? Han verkar förvånadsvärt nöjd med att bara vara en gestalt som dyker upp i deras liv lite då & då. I begynnelsen av denna tråkiga historien så stred jag verkligen för att få ha barnen så mycket som möjligt. Till slut blev det bestämt att barnen skulle vara hos sin pappa VARANNAN HELG mot min vilja (fast de har inte ens varit det pga att deras pappa inte varit tillgänglig så det kan ju kvitta).

Frågar jag barnen idag så skulle de vilja vara hos sin pappa VARANNAN VECKA som deras kompisar gör som har skilda föräldrar. Men samtidigt har de blivit så vana vid att bo hos mig att de inte tänker på detta så mycket. När deras pappa försvann så mådde de fruktansvärt dåligt. De fick alla 3 gå igenom sina egna små kriser och jag kunde bara försöka finnas där för dem till 100 % och ge dem all trygghet och kärlek jag förmådde. Det var verkligen hjärskärande att som mamma se ens barn lida på detta viset :(. Nu har vi äntligen lyckats få balans i våra liv och fått en normalt fungerande vardag. Visst saknar barnen sin pappa, de älskar honom och önskar att de fick träffa honom mer....MEN de klarar att hantera saknaden nu och sina känslor.

Men hur ska vi egentligen ha det nu då?? Om en månad återvänder deras far till deras liv....vilket kommer påverka mitt också såklart. För barnens skull måste jag svälja, bita ihop och försöka få det här att fungera för oss alla. Det är orealistiskt att han och jag ska bli goda vänner, kunna träffas över en kopp kaffe medans våra barn leker hahaha...det kommer aldrig hända men vi måste kunna prata med varandra och diskutera saker som rör barnen utan att gå i taket, skrika och ställa till jävelskap! Barnen mår skit när de vet att vi bråkar med varandra och visar det då på olika sätt. Kan vara att den äldsta får magont och inte vill gå till skolan, den mellersta brukar få raseriutbrott och blir arg på hela världen, slår isönder saker på sitt rum om han vet att jag å hans pappa bråkar, den lilla blir som ett litet plåster på mig, gnällig och mammig skulle man kunna säga, så visar hon sitt missnöje med situationen. Men detta har jag inte sett på flera månader nu.

Men tänk om deras far inte vill klä på sig papparollen igen? Han är kanske inte så intresserad längre. Han har kanske gått vidare och har bytat ut barnen mot nya huvudrollsinnehavare i sitt liv nu. Det kan ju inte jag påverka. Jag kan bara hoppas att han älskar dem lika mycket som jag gör och att han fortfarande också vill deras bästa! Men om han bara vill gästspela i deras liv lite då å då (varannan helg på högtider osv) så får det bli så. Jag kan iaf inte tänka mig att missa mina barns liv, jag vill ha dem i mitt varje dag hela året om :). Tanken är hemsk nog på att förlora halva tiden med dem om de inte skulle bo här varannan vecka!!!!! Men för mina barn skull så hade jag gjort det, om de bad mig. För dem kan jag offra allt och lite till...bara de är lyckliga. Jag har inte ensamrätt till barnen när det ännu finns en till förälder i livet. Vi är 2 om dem.

Men frågan är ju nu vad som blir bäst? En STOR fråga har ju också varit.....har han förändrats....har han lämnat sina gamla ovanor och osunda levnadssätt bakom sig och lärt något av sina fruktansvärda misstag. För livet är till för att lära. Om han inte gjort det så blir detta ännu svårare ju. Jag kommer aldrig att spela med våra barns säkerhet!!!

ÅNGEST!

Ops!!

3 & 1/2 timme långt samtal på tel ikväll med älskling :-O!! Va inte riktigt meningen men hur slutar man prata med någon man älskar och saknar så mycket?! Nu blir det bingen direkt så man kan orka jobba imorgon. Ska på föräldramöte också imorgon kväll...det blir tufft. MEN DET GÖR INGENTING FÖR JAG E KÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄR!!


Haha tjatig jag e va ;)
God natt!

Ain´t no sunshine when he´s gone :(

Jobbigt!! Att vara utan honom en sekund är en sekund för mycket :(. Men ingen sa att det skulle vara lätt.

Kultur all night long :)

Igår var det Kulturnatt här i byn. Vi började kvällen med att kränga pizza på pizzerian. Vi saknade min äldsta dotter för hon sov över hos en kompis så vi var en nätt skara på 3 pers. Efter maten var klockan 19.00 och då traskade vi ner till en av byn skolor för att träffa min kusin. Där ställde hon ut några av sina konstverk. Duktig tjej det där med många talanger. Min farmor, farfar, faster mf fanns också där och stötta. Innan vi gick där ifrån blev det lite underhållning med någon sorts steppdans. Kul att se dessa damer i hatt å fluga köra sin moves hehe. Träffade en hel del bekanta ansikten under kvällen.

Vi gick bort till biblioteket och fick oss där en riktig stor dos av ROCK!! Ett killband spelade både sina egna och gamla goda klassiker som "Paradise City" med Guns N´ Roses tex :D. Det var fullt ös på dessa unga grabbar som tydligen varit deltagare i tv-programmet Talang på 4:an. Jag och kidsen diggade medans gamlingarna som passera hallen höll för öronen pga av den höga volymen hahaha. Frågade Simon vem han helst hade velat vara i en sån grupp, han på gitarr, killen på trummor, spela bas eller han som sjöng. Simon svarade -Han som sjöng. Å det kunde jag tänka mig för han e faktiskt duktig på att sjunga (brås på sin mor hehe).

Tror klockan var 21 när vi traskade hem till min mamma för en snabb kopp kaffe. Barnen busade med deras valp under tiden och åt lite gottis. Vi var hemma vid 22.00 och då somnade barnen DIREKT. Sen ringe min goding å vi snacka en god stund...lite över en timme tror jag hahaha. Idag kommer han hit!!! Som han sa...och jag håller med...måste få ta på varandra lite och bara vara när saknaden blir för stor. Om han inte jobbar för länge så ska jag fixa något smarrigt till oss att äta också...Lasagne kanske?

Nu kommer grannen och hans dotter snart. Barnen ska leka å vi ska snacka skit över en kopp kaffe.

Hej hopp pille s.... neeeeej så får man inte säga ju hahaha :P

Senaste nytt...

Igår blev det ett spontant besök på Cirkusen som kommit till byn :D Det är en liten cirkus som drivs av en familj som består av mamma, pappa och deras 8 barn!! Jisses 8 barn...där ligger man i lä :-O. Fast 5 blir det iaf när/om Mr Löööövly och jag slår ihopa påsarna en dag ju hahaha.Vi har börjat prata om det. Men vi har inte brottom alls. Vi har båda lite annat att hinna med först.

Men om jag ska komma tbx till vad jag pratade om...cirkusen va skoj och barnen å jag fick ett härligt avbrott på den annars lite enformiga vardagen :). Elin fick rida på en ponny också så hon var nog gladast av oss alla...min lilla djurtokiga tjej hehe.

Idag är jag hemma med min lilla tjej. Hon har en dunderförkylning och har hostat hela natten. Inte fick hon eller hon som låg brevid (blink,blink) mycket sömn inatt inte. Så denna har laddat med kaffe och försöker nu hitta städsuget ;) Fast man blir ju oftast bara sugen på sånt som inte för någon nytta med sig hehe.

Lite nya bilder tagna här å där...

Farfar trodde nästan inte sina ögon när barnbarnet visade honom sin nya tatuering!

Förstår dig farfar för jag grät när jag fick se porträttet av dig på kusses arm. Värd varenda krona och värd en plats på min fina tösabid!

Vår farfar/morfar i sina glansdagar och skäggalös hehe ;-) Så jäkla grann den gadden blev, kan inte smälta det!!

3-årskalas för Mossis (jag då) finaste systerdotter Ida. Hon har 2 kusiner som tycker det e MINST lika spännande med presentöppning :D

Kusse å jauuu - KÄRLEK!!!!

Kusse bjuder på käk och Simon kränger hehe.

Finns alltid tid för lek i vår familj :)

Veckans halvlek :)

Är inne 2 snabba sekunder å klottrar ner något i bloggen. Ska fort röjja här hemma, sen blir det utvecklingssamtal i skolan. Vill ha fint här hemma när älskling kommer :-D. Gissa om jag längtar tills ikväll, hehe. Vi har nästan på dagen dejtat i 5 månader nu. Heter nog inte att vi dejtar längre haha... vi har ju blivit ett par eller vi e tillsammans som man sa på högstadiet, tsss. Han är den finaste mannen jag någonsin lärt känna! Han e en underbar pappa till sina barn, en hårt arbetande man, han e otroligt omtänksam, han är generös, vääääldigt kärleksfull ;-), otroligt sexig å nästan omöjlig att motstå hahaha :P, rolig skit e han också som får mig att skratta jämt, han har talanger som iaf imponerat på mig. Han gör mig väldigt lycklig helt enkelt! Sen e det bara ett stort pluss att mina ungar e tokiga i honom också :-). Men vi e inte riktigt officiellt ett par än så än så länge hänger min singelstatus kvar. Men vi vet bägge vad vi vill och om det fortsätter så här så är jag VÄLDIGT OSINGEL snart ;-).

Nepp städa litta sen drar jag igen. Hoppas Skrabban blev bra på bild idag. Fotografen har varit på dagis nämligen. I morse sa hon...-Mamma idag ska jag ottogrera mig. Haha, jag trodde först hon sa tattuera mig men sen förstod jag vad hon menade."Fotografera" skulle hon säga, men det e ju JÄTTE svårt för en som blott e 3 år gammal :).

Skrabban provar sin brors stora jeans

och har tydligen haft svårt att pricka

munnen när hon åt glass :P

Tjingeling!

Natti natti...

...alla mina trogna läsare. Goa ni e :D

Idag var inte den bästa dagen i mitt liv, men det kommer fler dagar som förhoppningsvis e lite bättre än denna ;) E för trött för att blogga om denna mögdag, så jag bara ler åt eländet och tackar er som hjälpt mig idag. Det gjorde dagen så mycket lättare iaf.

PUSS!

Bästa medicinen ever!!

Här rullar tiden på som attan. Livet leker å inga stora bekymmer hänger över mig så dagarna är lätta å glädjefyllda. Godingen är bättre igen och nu hoppas vi att han slipper fler sånna här bakslag och kan få må bra istället.

Barnen hälsar på sin pappa så här är läskigt tomt och tyst här hemma. Men jag har inte behövt vara ensam så det har varit en skön tröst.

Igår blev jag upphämtad av mr Lööövly him self. Vi åkte in till lund och gick på Indisk restaurang. Avnjöt där en smarrig kycklingrätt i skenet av tända ljus och till indiska toner som spelades hehe. Sen blev det ett litet stopp i gottebutiken och sen styrde vi hem till honom. Han bor i en liten håla med ca 250 invånare hahaha. Sen blev det en kall öl i soffan framför tv´n. Mysfaktorn var HÖÖÖG och kärleken spirade ;-).

Men nu e jag hemma igen för om ett par timmar ska jag hämta mina underverk. Sen tror jag att vi ska på leklandet och roa oss någon timme i stan innan vi åker hem. Kvällen är obestämd men jag ska gosa isönder mina gullungar det vet jag iaf :-D.

Puss å kram på er! Å ha en fortsatt trevlig helg...

Sjuk av oro!!

Älskling är sjuk :(. Han e påväg till sjukhus med sin syster nu. Han mår verkligen inte bra. Hoppas de tar god hand om honom och gör min goding bättre igen. Tänker på dig hela tiden och väntar vid min telefon på att du ska ringa igen och vara ditt glada, pigga, charmiga, underbara, friska, du igen!! Och tänk inte på mig nu jag vet hur gärna du vill vara hos mig men nu måste du tänka på bara DIG så du kan kämpa mot detta tråkiga elände du dras med. Älskar dig och saknar dig massor!! Blir en jobbig väntan nu och jag tror att jag också blivit sjuk....sjuk av oro :(