...å lite pepp, så hon slutar hänga läpp. Har faktiskt skrattat idag å börjar återvända till livet. Saknaden e fortfarande STOR men jag försöker göra den överkomlig. Man kan kanske undra varför jag ältar om allt jag känner här, men som jag sagt tidigare så e detta min ventil.
Å vem kan vara ledsen när uppvaktning redan har börjat ;). Hinner bara deklarera att jag finns på singelmarknaden igen så gör sig någon till känna. Han var bara tvungen att få ur sig att han tyckte att jag är en väldigt attraktiv kvinna, tsssss. Hans intresse e noterat men jag e inte mottaglig för sånt än. Har ju massa känslor kvar för någon som måste bearbetas å svalna av.
Ännu en händelse idag som ger mitt självförtroende en kick i rätta riktningen hände idag på jobb. En sköterska på jobb kommer till mig å säger att jag var omtalad på hennes rum precis. En pappa å hans son var där. De hade tydligen haft mig vid ett tidigare besök. Pappan ville helst ha mig som "tandläkare", hade han sagt. Han beskrev för sköterska i detalj hur jag såg ut. Hon som e lång, blond å har en tatuering i nacken, förklarade han. HAHAHAHA, jag dör hur minns han mig så väl? Han tyckte jag var så rar. Synd att man inte e tandkläkare då ;)...för det fick sköterskan förklara för pappan att jag inte var ju :P. Ni vet när man blir dumpad så får självförtroendet sig en känga...jag har verkligen inte haft höga tankar om mig själv som person eller om mitt utseende nu, så det här känns verkligen kul :)
Sing it Anita!!!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar